Snigelkalas!

Då min kära svägerska fyllde 6 ställdes de till med kalas.
Maskerad närmare bestämt.
Maskerad för barnen närmare mer exakt bestämt.
Bara att det där sista var det ingen som nämnde för oss.

Så vi kom som de snyggaste sniglarna i världen!

DSC_1790

Tron på värmen

I brist på bättre lyssnar jag på denna och undrar om hur typiskt det är för sverige att göra en låt om att man “tror på sommaren”, och sedan minns jag att jag bor på en plats där det aldrig kommer att bli sommar.

Dagens downer.

Sverigespöket

Ibland kommer det där Sverigespöket igen och ger mig cravings. Just nu har jag sjuka cravings efter musik på svenska och snus. Som tur är är det förstnämnda inte så svårt att åtgärda. Så. Ge mig förslag på bra svensk musik! Por favor!

ps. Och om någon skulle få för sig att stödja att snusberoende på andra sidan jorden så har jag en fast adress dit post kommer fram. ds.

Mera återseende och mera kyla

Ibland så sammanträffar saker på sådana himla bra vis.

Som nu.

Jag lärde känna A i Capurgana i januari 2013. Jag bodde med henom då, precis då som allt sket sig.
Och precis då som allting började på riktigt. Och hade det inte varit för henom så vettesjutton hur det hade gått.

Och nu, ett och ett halvt år senare, så flyttar hen till Bogota precis samtidigt som jag!

Kortfattad reaktion: HURRA!

Och jag kunde inte hålla mig för skratt när jag var hemma hos A häromkvällen, och när jag går förbi köksdörren ser jag genom fönsterrutan hur hen värmer händerna över gasspisen.

Det är kallt här.

Men det känns knappt när man är i så bra sällskap.

IMG_6621

Hjärtevrån

Nu känns det allt igen i hjärtevrån, att jag är långt borta.

Idag gifte sig min -och här skulle jag fylla i min vad, min bästis, min närmsta barndomsvän, min evige granne, mitt andra §, min vampyr- men jag kom aldrig fram till -min vad- av allt hon är.

Och nu har hon en ring på riktigt, högst troligt lite stiligare än våran bästisring gjord av änglaben.

Och jag var inte där.
Det känns allt i hjärtevrån.

(Men det ska tilläggas att jag är så glad för henne, för hon är tamejtusan i riktigt bra sällskap.)

Och imorgon är det val, snälla Sverige, ge mig inte mer ont i hjärtevrån!

Pola

Tillåt mig att presentera Pola! (På bilden är även Polas mamma Eva med, hon bor dock inte här).

Pola är en glad ettårig schäfer som älskar att få saker att försvinna.
Hen älskar också att äta skit på gatan.
Hen älskar inte sin munkorg.

Så är hen kortfattat.

Och första dagarna älskade hen inte mig heller så värst, andra dagen lät hen mig inte ens komma in i lägenheten. Men, ni vet hur hundar fungerar, om man ger dem lite mat unt tada! Bästisar!!

IMG_6634

Hemma hos

Jag är osäker på hur stort allmänintresset är för att läsa om saker som helt ärligt alla människor sysslar med, äta, sova, skita etc.

Jag är även osäker på hur stort allmänintresset är för att kolla på såhärserdetuthemmahosmig bilder.

Men!

Jag har även en stark misstanke om att av de 11 personer som läser den här bloggen är flertalet familjemedlemmar, och, dessa brukar har ett generellt intresse av att se hur man har det.

Där för kommer här nu en guidad mäckel-tur av mitt boende:

Högst upp en lugn gatan i gamla stan hittar vi lägenheten. Det finns stora grönområden nära då den är belägen på sista gatan innan bergskanten börjar. Runt hörnet hittar vi den lokala grönsaksmarknaden där man även kan luncha för billig peng. Fortsätter vi runt några hörnen till hittar vi flera populära barer och stadens turistiska centrum. Några kvarter längre ner är stadens kommersiella centrum beläget och med fem minuters promenad kommer vi fram till närmsta busshållplats.

Lägenheten är belägen på andra våning, har högt till tak (3m!) och stora golvytor. Direkt till vänster när vi kommer in hittar vi kök och badrum, båda med ovanligt innovativa planlösningar (handfatet är utanför badrummet och tvättmaskinen i köket) och vackra väggfärger.

Vi vänder oss om till höger och befinner oss i vardagsrummet, gott om utrymme för diverse möbler, och bakom detta rum finner vi sovrummet. Vackert dekorerat med mörka tyger och sparsamma ljusinsläpp med norrläge på alla fönster.

-Och ungefär här måste jag avbryta och inflika något jag glömt nämna.-

Det är kallt i Bogota..
På riktigt.
Året runt.

Och hög takhöjd och norrläge hjälper inte helt, oftast öppnar vi fönstren för att värma oss på morgonen.

Men man vänjer sig, tjocka innetofflor och mormors raggsockar.

Och det är roligt att inreda, vi jobbar på att återvinna material, och skrivbordet som syns i bild t.ex. är gjort av två skrivbordslådor och dörr som jag hittade på gatan. Vi har även återvunna instrumentlådor, däckfåtölj m.m.

Välkomna hem till oss!

IMG_6679

IMG_6678

IMG_6676

IMG_6677

IMG_6681

IMG_6674

IMG_6671

IMG_6669

IMG_6667